Genom köksfönstret sken solen
Hon valde att med ett leende besvara
Sedan sparkade hon undan stolen
Och hängde snart livlös i sin snara


.

Jag vandrade med pek- och långfinger över hans hud. Tripp, trapp, tripp trapp. Tick, tack, tick tack. Ljudet från den analoga väckarklockan på nattduksbordet hackade sig in, blev högre ju mer jag tänkte på det.
     "Du borde ha en varningstext skriven på bröstet", viskade jag. Han hörde inte. Sov djupt av Stesolidtabletterna och vinet han hävt i sig föregående kväll. "Typ... Jag kan orsaka hjärt- och själsjukdomar."