En klyscha, en kliché, eller bara vi, helt enkelt.

Verkligheten tränger in
Så djupt under min hud



Allt är inte perfekt
Nej vännen
Allt är långt ifrån perfekt

Verkligheten vi lever i
Är gjord av hård betong
Och ungdomsdepressioner
Verkligheten är inte vacker

Vännen
Sådana som vi blir aldrig vackra

Mörka själar och döende hjärtan
Vi är redan dömda
(förstår du inte det?)

Och visst är det sorgligt att se allt så himla svart på vitt
Som jag gör
Men jag ser bara sanningen, även fast jag försöker blunda ibland

Och vi är inte med i någon Hollywoodfilm med bra repliker



Det enda vi någonsin kommer kunna bli är en tragisk b-film



.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0