Nu är hon borta.
03.05 och telefonen ringer,
signalen studsar mellan väggarna,
väcker allt sovande.
Pappa svarar: "Är du säker?
Okej, jag kommer" och fyra fötter
smyger på parkettgolvet.
Mammas röst och pappas suckar.
Jag ligger vaken i sängen,
stirrar upp, ser igenom taket,
upp på stjärnorna.
Jag andas lugnt och jag accepterar
att om några minuter är hon borta
.
Kommentarer
Postat av: Rebecka
du är så fin och stark jolina<3
Trackback