De säger att jag håller på att förlora mitt förstånd.



Tidig söndagsmorgon,
en dimma som lämnar spår
på spindelnät och grässtrån

och jag vet att du var här
inatt, jag ser det på mina
svettiga, snurrade lakan.

Min strupe är torr,
känslan är så diffus, du
kunde lika väl varit en dröm

och jag vet inte mycket,
men jag är inte dum,
jag vet att du var här


för du lämnade stjärnstoft på min trapp





.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0