Jag har tröttnat på detta kuvöskvartér
För ingen tänker utanför ramarna här
Hela atmosfären känns så pompöspassé
Och ingen riktigt lever så som de lär

Här lyder normen: lev som alla andra
Men det vägrar upprörda att acceptera
Fredsaktivisterna slår ihjäl varandra
Medan resten fortsätter att nonchalera

Vi lever inte i den bästa av världar
Det har vi alla redan slagit fast
Vissa bryter ihop, andra uthärdar
Och var motgång verkar vara en last

Vad hände med att lära sig av misstag?
Att resa sig upp efter varenda fall
Varför ska vi skilja på varje folkslag?
När vi alla är skurna ur samma mall



.