Vintern faller över, i förväg, idag

Vi går i kylan med fickbundna händer

Kanske förstår vi, det tog ett tag

Att se: Du är fläckig, jag har ränder

 

 

.

Jag vill inte, men jag vill
lägga min panna mot din axel för
det känns så längesen, vore bättre om
vi aldrig sågs igen, kanske

Eller vad tycker du?
vågar jag aldrig fråga

Du återvänder med ord som 

inte har hunnit rosta, med känslor

som aldrig blev mina

förrän nu

och snart ger du dig av igen

Jag vill vara hos dig alla timmar
om dygnet, vill se rynkor växa fram
där ditt leende lägger sig i ansiktet,
vill bli vithårig och krokryggad med dig
egentligen

Egentligen.
Eller?


.