Gå din väg, men stanna. (Stanna.)

Jag vill inte, men jag vill
lägga min panna mot din axel för
det känns så längesen, vore bättre om
vi aldrig sågs igen, kanske

Eller vad tycker du?
vågar jag aldrig fråga

Du återvänder med ord som 
inte har hunnit rosta, med känslor
som aldrig blev mina
förrän nu

och snart ger du dig av igen

Jag vill vara hos dig alla timmar
om dygnet, vill se rynkor växa fram
där ditt leende lägger sig i ansiktet,
vill bli vithårig och krokryggad med dig
egentligen

Egentligen.
Eller?


.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0