Du gråter i min famn, uppgivet
Frågar Jolina, hur ska jag orka nu,
när jag fått hela livet upprivet,
när hela min existens slitits itu?

Ångesten, den skälver i mig
Vet inte vilka ord jag ska ta
Älskade vän, vad ska jag svara dig?
För kanske blir det aldrig bra

Jag kan lova att alltid stå vid din sida
Torka dina tårar och hålla din hand hårt
Men du ska veta, att se dig lida
Det är så mycket svårare än svårt

Ge inte upp, inte nu och inte sen
Du får aldrig ge upp den här striden
För en sak ska du veta, min vän
Jag är med dig, hela tiden


.