Du smyger längs med sjukhusets korridorer.
Du som bara vill bli sedd
Utan att synas
Du är så innerligt rädd
För att förtvinas
Det vandrar så många
Längs med Stockholms gator
Medan timmarna blir långa
I rummet hos din kurator
Han tror han ser igenom
Men du döljer bra
Du tror inte på honom
Det var nåt han sa
I stadsljus blir allt groteskt
På sjukhus blir det värre
Medicinerna smakar beskt
Och ursäkterna blir färre
Det har gått för långt nu
Ser du inte det?
Den som sakta dör är du
Men det är bara jag som vet
.
Utan att synas
Du är så innerligt rädd
För att förtvinas
Det vandrar så många
Längs med Stockholms gator
Medan timmarna blir långa
I rummet hos din kurator
Han tror han ser igenom
Men du döljer bra
Du tror inte på honom
Det var nåt han sa
I stadsljus blir allt groteskt
På sjukhus blir det värre
Medicinerna smakar beskt
Och ursäkterna blir färre
Det har gått för långt nu
Ser du inte det?
Den som sakta dör är du
Men det är bara jag som vet
.
Kommentarer
Postat av: Sandra
här kommer ju jag fastna. dina ord är verkligen. bra.
Postat av: annika
Jag läser om och om igen. Varje dag!
Trackback