Men jag kan inte ta farväl av dig.

Jag knyter mina nävar och biter ihop
Ignorerar ångesten i min maggrop
Allt är dolt, allting är undertryckt
Så nu planerar jag min verklighetsflykt

Har ritat kartor, räknat ut koordinater
För jag har tröttnat så på er teater
Jag har packat väskan, snart bär det av
Bort från alla klagomål, från alla krav

Kalla mig gärna löjlig, kalla mig naiv
Men jag har tröttnat på allt i detta liv
Jag ser ett skotthål i himlen, ett kryphål
Jag siktar mot stjärnorna, rymden är mitt mål



.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0