De ligger raklånga, tätt bredvid varandra
Som två bleka sträck på de vita lakanen
Men hon känner sig snarare som en klump
Och vill inte ha hans händer på sig, om sig

Ljusstrimmor från månen möter nakna kroppar
Hon andas in stunden, njuter av sekunderna
Han suckar, vill känna henne, ta på henne
Hon vill bara vila huvudet mot hans bröstkorg

Han drack vin förut och nu rusar blodet
Hon var nykter hela kvällen, känner sig ful
De båda vet att det går över, det går över
När han blir nykter och hon blir full



.