För så länge du lever, lever jag.

Du tar tåget in till stan
Rensar tankarna längs med rälsen
Strövar runt, utan mål, utan plan
Och inga tårar fälls än

Något sitter fast
I dina ögonfransar
Som en dröm gjord av plast
Som en tanke av pansar

Vi pratade om överjaget
På en psykologilektion
Jag tror det har övertaget
Hos dig som person

Jag kan hålla dina pansartankar
Om du lovar att hålla dig i liv
För så länge mitt hjärta bankar
Så har du ju ett motiv




.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0