Åh, du sträva solros
som reser dig ur betong
Hur ska jag vårda dig,
du är så bräckligt skör,
så oövervinnerligt stark

Du som växt utan rötter,
etsat dig fast i en
kall, grå grund

Åh du döende solros
som sträcker dig mot himlen
Hur ska jag hjälpa dig,
utan att slita upp dig
ur det enda som du tillhör

Du som växt utan vatten,
levt på hoppet och
envisheten

Åh du viljestarka solros
som slingrar dig runt min vrist
Hur ska jag gå vidare
utan att plantera om dig
eller sätta dig i en vas



.